Spektrallinjer väte

  • spektrallinjer väte
  • Spektrallinjer tabell
  • Spektrallinjer
  • Balmerserien

    Balmerserien är den synliga serien av spektrallinjer i vätetsspektrum. Balmerseriens linjer uppstår när elektroner övergår till det näst lägsta energitillståndet (n=2) från högre energitillstånd.

    Namnet kommer från Johann Jakob Balmer som presenterade en empirisk formel för våglängderna hos vätets observerade spektrallinjer:

    Här är h en konstant med värdet 3,×10^-7 m. Den ska inte blandas ihop med h, som står för Plancks konstant. Denna formel är ett specialfall av Rydbergs formel och fick en fysikalisk förklaring med Bohrs atommodell.

  • spektrallinjer väte
  • Väte är det lättaste grundämnet och består i sin enklaste form av en proton och en elektron. Det förekommer i tre olika isoptoper som har fått egna namn, Deuterium och Tritium (efter 2 och 3). Namnet Väte fick det då Ekeberg() inte hittade ett bättre svenskt namn för hydrogenium (vattenbildare) som är det engelska namnet, Wasserstoff på tyska. Så på ett sätt är det en slump att Svenska (och Finska, Vety) avviker till viss del från andra språk.

    Väte är det vanligaste grundämnet i universum och kan observeras på himlen, både med optiska teleskop (Balmer alfa- linjen i rött) och med radioteleskop (7 cm linjen).

    Som atomfysiker är väte-spektret en av de första som man träffar på. Det är relativt enkelt att både studera och analysera. Samtidigt så används vätets olika spektrallinjer inom ex. astrofysiken. Men samtidigt är väte intressant för olika typer av precisionsmätningar. Att mäta vätespektret med hög precision var under min studietid något som genomfördes på de främsta laboratorierna. Och nya mer precisa värden av ex. Rydbergskonstanten kom med jämna mellanrum allt medan nya spektroskopska tekniker utvecklades. Även idag så finns ett stort intresse men då när det gäller mätn

    Ett Glasrör

    När detta kommer mot C frågan då tänkte jag för att formeln 

    Efoton= hf= 

    I det denna plats fallet kunna h strykas bort. oss sätter f= 

    c är ljusets hastighet cirka *108 m/s

    vi beräknar med minsta värdet vid lamda vilket de besitter angivit inom frågan, inom det på denna plats fallet existerar det THz vilket existerar *1012 Hz. 

    *1012 = (*108)/(lamda) 

    detta ger oss en våglängd på ca ,5nm vilket ligger lite utanför detta synliga spektrumet för väteatomen, dvs vår öga kommer inte behärska se vitaljuset. 

    Vi testar tillsammans med för att frekvensen THz = *1012 Hz 

    *1012 = (*108)/lamda 

    lamda blir cirka nm . Vilket även ej är synligt för oss, nm existerar ju gränsen för våglängden som existerar synlig  . Men angående vi exempelvis testar tillsammans med en frekvens på THz då får vi enstaka våglängd liksom är märkbart för då blir lamda cirka nm .. Hur ska man tänka där?

    Jag hittade den här förklaringen på enstaka Annan tråd av identisk uppgift 

    "Det finns fyra olika elektronövergångar vilket gör för att det sänds ut synligt ljus - det existerar när elektroner som finns i skal 3, 4, 5 alternativt 6 hoppar ner mot skal 2. (Övergångarna mot skal 1 ger ultraviolett ljus, sålunda det är kapabel vi ej se.) till att oss skall erhålla synligt ljus, kr