Omvårdnadsåtgärder vid palliativ vård
•
Nationell Vårdplan för Palliativ vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients palliativa vårdbehov. NVP syftar till att kvalitetssäkra vården i övergången från botande till lindrande/stödjande vård, till att patienten bedöms vara döende samt omhändertagande efter dödsfallet. NVP kan användas såväl inom hälso- och sjukvården som inom den kommunala omsorgen, oberoende av patientens diagnos och ålder. Dock omfattar inte NVP vård av barn under 18 år.
I NVP finns den palliativa vårdens viktigaste grunder samlade och kan hjälpa till att omsätta teoretisk kunskap till klinisk praktik. NVP bygger på den samlade kunskap som bland annat finns i Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede och Nationellt Vårdprogram för Palliativ vård. Därtill har Svenska Palliativregistret och Liverpool Care Pathway (LCP) använts som kunskapskällor. NVP ökar möjligheten för patient och närstående att vara delaktiga i vårdens planering och mål och används tvärprofessionellt, i samråd med hela teamet.
NVP är framtagen av Palliativt Utvecklingscentrum i Lund som också ansvarar för revidering av dess innehåll.
Syfte
NVP har t
•
Omv&#;rdnad relaterad mot palliativa v&#;rdbehov
Palliativ omvårdnad innebär att stödja den sviktande kroppen, för att upprätthålla funktioner och åtgärder som rör en persons grundläggande palliativa vårdbehov. detta handlar ej enbart ifall att definiera specifika symtom och lindra besvärande symtom, utan också om aktiviteter för för att öka välbefinnandet och livskvalitet
Palliativ omvårdnad är komplex samt innefattar aktiviteter som spänner över all människans behov, exempel på detta är:
All vård handlar om för att tillgodose grundläggande behov, dock det är särskilt viktigt i vården av patient med obotlig sjukdom. Patienten behöver möjligen insatser för ökat välbefinnande, hjälp tillsammans med att äta och dryck, hjälp tillsammans med att välja mat samt dryck, hjälp med andra önskningar, hjälp med personlig hygien samt munhälsa tillsammans med mera.
Brister inom omvårdnaden får negativa konsekvenser för den sjuke patienten och dem närstående. för att vårda patienter med palliativa vårdbeh
•
Brytpunkt
Inom framför allt den onkologiska vården förekommer flera brytpunkter; när cancern upptäcks, när cancern är spridd och behandlingens intention är palliativ samt när den palliativa behandlingen inte längre har avsedd effekt och därmed avslutas. Socialstyrelsen definierar brytpunktssamtal enligt följande: ”övergång till palliativ vård i livets slutskede när det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande”.
Det kan alltså vara svårt ibland att veta vilken brytpunkt som avses om inte detta specificeras tydligt. I och med införandet av SVF palliativ vård har man valt att istället gå över till det mer övergripande begreppet ”samtal vid allvarlig sjukdom”. Begreppet brytpunktssamtal bör därför endast användas när döden är nära förestående.
Att upptäcka brytpunkten när en människa snart ska dö är en viktig uppgift för läkare och det krävs träning för att upptäcka den.
Tidiga tecken till att döden närmar sig:
Det går inte att äta som tidigare, portionerna minskar, mat/matlukt ger illamående.
Tröttheten tilltar, vilostunderna blir fler.
Patienten blir mer inåtvänd och orkar inte med sociala kontakter som tidigare.