Slit och släng samhälle
•
Slit och släng-samhället – en underskattad miljöbov
EU har beslutat om ett förbud mot att förstöra osålda kläder (AB 13/5). Skälet är att det slängs cirka sex miljoner ton kläder varje år inom unionen. Den genomsnittlige EU-medborgaren slänger 11 kilo textilier per år (SR 22/5). I Sverige har konsumtionen av kläder och textilier ökat med 40 procent sedan millennieskiftet (SR 25/4). Svensken köper i genomsnitt 15 kilo textilier per år.
Det talas mycket om behovet att ställa om till miljövänliga transporter, boende och energisystem. Men inte särskilt mycket om de konsumtionsrelaterade klimatutsläppen, trots att de står för en stor andel av de totala utsläppen av växthusgaser. Bara skor och kläder står för en tiondel av klimatutsläppen. Men även prylar är en stor klimatbov.
Näthandeln har gjort det billigare att handla. Men även att köpa saker på vinst och förlust och returnera – eller i värsta fall slänga – det man inte vill ha. Det är inte en hållbar miljöpolitik. Att produkter inte tillverkas för att hålla särskilt länge, eller när det kommer till elektronik kräver uppdateringar som slutar fungera efter några år, är inte heller särskilt hållbart.
Visserligen driver nya
•
Slit-och-släng-samhället en från våra största miljöbovar
Livslängden på grund av oss människor har dem senaste år ökat dramatiskt, men samtidigt som dem mänskliga hundraåringarna blivit allt fler går utvecklingen mot en allt kortare livslängd för flera av våra konsumentprodukter. Hur många hundraåringar finns mot exempel bland dina vardagsprodukter? Kanske något arvegods liksom möbler alternativt smycken? kanske ditt byggnad eller delar av det? Har ditt senast köpta kylskåp, rengöringsmaskin eller kaffebryggare ens klarat att bli tio år? Sveriges Radios serie Prylarnas Pris äger lyft frågan och ger fler aktuella exempel samt belyser konsekvenserna av produkters alltför tidiga död.
Har ditt senast köpta kylskåp, rengöringsmaskin eller kaffebryggare ens klarat att bli tio år?
Vi vet inom dag för att 55 mot 65 andel av dem globala växthusgasutsläppen beräknas anlända från hantering av ämne, resurser samt produkter, ifrån gruva mot avfall. tillsammans andra ord: Att förlänga livslängden vid produkter ger stor klimat- och miljönytta, och existerar nödvändigt till att att nå ett mål eller resultat en hållbar framtid inom planetens gränser.
Vi vet även att många stora ekonomiska värden såsom finns inbyggda i flera typer från produkter går till spillo vid e
•
Hållbar konsumtion – för att få planetens resurser att räcka
Hållbar konsumtion
I början av april gör vi i Sverige slut på vår årliga ranson av jordens resurser. Resten av året tar vi från människor i andra delar av världen och från våra barn och barnbarn. Om alla levde som vi skulle det behövas tre jordklot till. Det är hög tid för mer hållbar konsumtion.
Publicerad 29 mar, • 5 min att läsa
Ge en gåva för natur och miljö
Med din gåva kan vi fortsätta kämpa för en hållbar framtid på en frisk och levande planet.
Även om Sverige på flera sätt är ett föredöme i miljöfrågor, är vi svenskar bland de värsta när det gäller att konsumera mer än vad planeten klarar av. Vår överkonsumtion av jordens resurser leder till att skogar huggs ned, vatten förorenas, hav fylls av plast, växt- och djurarter utrotas och växthuseffekten förvärras.
Kött, flygresor och mobiltelefoner – är det något mer vi överkonsumerar?
Ja, det gäller i stort sett allt, tyvärr. Vi äter som sagt för mycket kött, och flyger för mycket. Men vi kör också för mycket bil och vi köper för många nya m