Konfucianska värderingar
•
Konfucianism
Konfucianism (kinesiska: 儒家 rújiā) är en av Kinas tre klassiska religioner eller filosofier. Konfucianismen är i högsta grad en statsideologi, och starkt hierarkisk (till skillnad från daoismen och buddhismen). Konfucianismen lägger framförallt stor vikt vid de (vid instiftandet) traditionella kinesiska sederna, som anses viktiga för ett gott samhälle, en god moral, ett gott liv och god mat.
Konfucianismens främste tänkare har efter dess blivit filosofen Kong Fuzi (孔夫子, "mästare Kong"), i väst känd som Konfucius, som levde och verkade runt talet . Hans namn latiniserades av jesuiter (alternativa transkriberingar inkluderar Kon Fu-tse eller K'ung-fu-tzu med flera; han kallades även Kong Zi).
De fem banden
[redigera | redigera wikitext]En av de viktigaste idéerna i konfucianismen är den om de fem banden (五倫 wǔlún). Dessa är de olika typer av relationer eller förhållanden som anses finnas i och vara av grundläggande vikt för ett fungerande samhälle, förhållanden som står mellan över- och underordnade:
- Furste och undersåte
- Man och kvinna
- Föräldrar och barn
- Äldre bror och yngre bror
- Äldre vän och yngre vän
Konfucianismen föreskriver levna
•
Handynastin ( - )
Under Handynastin, som varade i över år, konsoliderades det Kina som den tidigare Qindynastin hade skapat. Riket expanderade kraftigt samtidigt som nya och viktiga handelsvägar - som Sidenvägen - etablerades. Konfucianismen gjordes till statsfilosofi och man införde ett system med tributer från underlydande folk. Trots dessa framgångar ledde slutligen interna strider och ekonomiska problem till dynastins fall. Riket splittrades till sist i tre konkurrerande riken, vilket markerade slutet på en era av enighet och stabilitet i Kina.
Wu Han ( ) var den sjunde kejsaren av Handynastin i Kina. Han är mest känd för den stora territoriella expansion som skedde under hans regeringstid ( ) liksom den starka och centraliserade konfucianska staten han organiserade.
Stabilitet och territoriell expansion
Han blev Kinas längsta kejsardynasti. Under Han konsoliderades det Kina som utformats av förste kejsaren, Qin Shi Huangdi. Och det var under Han som konfucianismen blev Kinas statsfilosofi.
En av upprorsledarna under slutet av Qindynastin, Liu Bang, lyckades besegra sina medtävlare och utnämna sig till kejsare och grundare av en ny dynasti, Han. Handynastin kom at
•
Konfucianism
Konfucianism, ett idétradition – benämnd efter Konfucius – som äger spelat ett central roll i Kinas kultur samt samhällsliv beneath mer än två årtusenden och likt har haft stor innebörd också inom övriga Östasien. Då Konfucius redan tidigt blev objekt för enstaka religiös kult kan man säga för att konfucianismen även har enstaka religiös sida.
Konfucianismen har formen av ett fortgående samtal om innebörden i en antal klassiska texter: Förvandlingarna (Yi), Odena (Shi), Urkunderna (Shu), Riterna (Li), Vår- och höstkrönikan (Chunqiu), Samtalen med Konfucius (Lunyu), Mencius (Meng Zi) Diskussionen utgår från antagandet att en tillstånd från ursprunglig ordning och harmoni gått tappat bort eller missat, och den syftar ytterst till för att klargöra hur detta status skall behärska återskapas. Enighet råder ifall att människorna själva är kapabel fullgöra denna uppgift. inom den konfucianska tankevärlden utgör familjen en slags mikrokosmos. De ideala relationerna inom familjen står som modell för dem sociala relationerna: så vilket sonen skall förhålla sig till sin far, därför skall ministrarna förhålla sig till sin furste. Konfucianismen räknar tillsammans fem primär relationer, nämligen relationen mellan furste samt minister,