Aftonstjärnan stjärna
•
Letar du efter inlägg angående himlen just nu? dem senaste finns under Aktuellt på himlen
Har du sett en fin, lysande himlakropp som fullfölja gryningen – eller skymningen – lite extra magisk? I slutet från har oss två planeter som aftonstjärna respektive morgonstjärna – dem ständiga favoriterna Venus samt Jupiter.
Radarparet regerar nu inom jul samt i slutet från , samt fortsätter för att glänsa även en bit in inom Här kommer några råd för dig som önskar njuta från vinterns mesta ljuspunkter vid himlen – samt förstå vilka de existerar för några.
1 Aftonstjärnan är vår älskade Venus. Från månad ända in på mars äger vår grannplaneten venus kvällshimlen enstaka bit efter solnedgången. inom december ligger den lågt inom syd samt sydväst efter solnedgången. Den överglänser enkel allt annat som lyser stadigt vid himlen, förutom solen samt månen.
2 Morgonstjärnan just för tillfället är jätten Jupiter. inom december, januari och månad är jätteplaneten Jupiter morgonstjärna i syd och väderstreck före solens uppgång, samt är nästan lika tydlig på morgonhimlen som venus är vid kvällen.
3 Titta på Jupiter i kikare. Med en fältkikare eller teleskop och ett stadig grabb eller stativ kan ni följa Jupiters fyra månar från morgon till morgon. Cal
•
Venus må likna jorden i storlek och struktur, men snurrar i motsatt riktning runt sin egen axel jämfört med jorden och de flesta andra planeter. Venus snurrar dessutom extremt långsamt, och ett dygn på planeten motsvarar hela dygn på jorden.
Venus tjocka atmosfär fångar värme i en skenande typ av växthuseffekt, vilket gör planeten till den varmaste i vårt solsystem. Yttemperaturen är tillräckligt varm för att smälta bly, upp emot grader Celsius. De små glimtar vi lyckats få genom molnen i planetens atmosfär avslöjar vulkaner och deformerade berg på Venus yta.
Bortsett från månen är Venus det ljusaste objektet på natthimlen och planeten kallas för både morgonstjärnan och aftonstjärnan, beroende på när under dygnet man kan se den från jorden. Venus är uppkallad efter den romerska gudinnan för kärlek och skönhet.
Visste du att Venus en gång var väldigt lik jorden, och att det till och med kan ha funnits liv på planeten?
När solen var ung, för nästan fyr
•
Venus
- För andra betydelser, se Venus (olika betydelser).
| Venus | |
Venus i verkliga färger | |
| Uppkallad efter | Venus |
|---|---|
| Omloppsbana | |
| Epok: J | |
| Aphelium | &#;&#;&#;km 0,&#;&#;28 AU |
| Perihelium | &#;&#;&#;km 0,&#;&#;70 AU |
| Halv storaxel | &#;&#; km 0,&#; AU |
| Excentricitet | 0, |
| Siderisk omloppstid | ,&#;69 dygn 0,&#;&#;0 år |
| Synodisk omloppstid | ,92 dygn[1] |
| Medelomloppshastighet | 35,02&#;km/s |
| Inklination | 3,&#;71° 3,86° mot solens ekvator |
| Longitud för uppstigande nod | 76,&#;69° |
| Periheliumargument | 54,&#;29° |
| Månar | Inga |
| Fysikaliska data | |
| Avplattning | < 0,[2] |
| Medelradie | 6&#;,8 ± 1,0&#;km[2] 94,99% av jordens |
| Area | 4,60&#;×&#;108&#;km² 90,2% av jordens |
| Volym | 9,28&#;×&#;1011&#;km³ 85,7% av jordens[3] |
| Massa | 4,&#;×&#;1024 kg 81,5% av jordens[3] |
| Medeldensitet | 5,&#;g/cm³ |
| Ytgravitation (ekvatorn) | 8,87&#;m/s2 0, g |
| Flykthastighet | 10,46&#;km/s |
| Siderisk rotationsperiod | ,&#;dygn |
| Vinkelhastighet (ekvatorn) | 1,81&#;m/s |
| Axellutning | ,3°[1] |
| Rektascension (nordpolen) | 18 h 11 min 2 s ,76°[4] |
| Deklination (nordpolen) | 67,16° |
| Albedo | 0,65[1] |
| Yttemperatur | Medel: &#;K[5][6] & |