Släkten celsing

Adliga ätten Celsing nr

Adlad (), introd.

TAB 1

Andreas Petri Normolander, född Student i Uppsala (Um.). Kyrkoherde i Högby pastorat av Linköpings stift (Oö.). Död och begraven i koret av Högby kyrka. Gift med Elisabet Danielsdotter Törner, död [Hans maka].

Barn:

• Peter Celsing, född i Högby socken, Östergötlands län. Stärbhuskamrerare i Stockholm. Död Gift med Elisabet Du Rées, född död , dotter av justitiepresidenten Arnold Du Rées, natural. Du Rées, och Elisabet Radou.

Barn:

• Gustaf Celsing, adlad Celsing, född på Åbylund i Strå socken, Östergötlands län. Student i Uppsala Extra ordinarie kanslist i kammarkollegium Auditör vid överste Hjelms dragoner Kanslist vid tyska expeditionen i kungliga kansliet Kommissionssekreterare i Konstantinopel Registrator vid utrikesexpeditionen Justitiarie vid amiralitetet Adlad men adelsbrevet icke underskrivet förrän (introducerad under nr ). Åter registrator vid utrikesexpeditionen Expeditionssekreterare vid utrikesexpeditionen Kansliråd Statssekreterare vid utrikes expeditionen Hovkanslers avsked Död i Stockholm och begraven i Sollentuna kyrka Stockholms län. 'Under sin beskickning i Konstantinope

  •

  Celsing nr

  Friherrliga ätten Celsing nr †

  Uppflyttad i forna riddarklassen Friherrlig , introducerad Utdöd

  Gustaf Celsing, friherre Celsing (son av Gustaf Celsing, adlad Celsing, titta adliga ätten Celsing nr , flik. 1), friherre och herre till Biby, Vårsta, Fjällskäfte, Smedstorp, Fräkentorp och Hellefors född inom Stockholm. lärling i Uppsala Extra ordinarie kanslist inom utrikesexpeditionen Hovjunkare Kommissionssekreterare inom Konstantinopel Resident i Konstantinopel Hovråd Envoyé hos höga Ottomanska porten Kansliråds titel Statssekreterares titel President inom kommerskollegium , men kom tillbaka ifrån Turkiet ursprunglig RNO KNO Uppflyttad inom forna riddarklassen under nr Friherre vid drottningens kyrkogångsdag efter kronprinsen, sedermera konung Gustaf IV Adolf (introducerad under nr ). Död ogift inom Stockholm samt slöt således själv sin friherrliga ätt samt begraven i Jakobs kyrka, varvid vapnet krossades av kammarherren Zakarias Bergenskjöld. Friherre Celsing tillhandlade sig de s k Leijelska godsen inom Södermanland, dem han sedermera testamenterade mot sin broder, Ulrik, beneath fideikommissvillkor [Ak].

  Källor

  Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor.

  •

  Biografi

  Celsing och von Celsing, släkt, härstammande från kyrkoherden i Höghy i Linköpings stift AndreasPetriNormolander (f. , d ). Son till denne var stärbhuskamreraren i Stockholm Peter C. (f. , d ), vilken genom latinisering bildade släktnamnet efter hemsocknen. Han blev fader till hovkanslern Gustaf C. (se nedan 1), adlad med bibehållet namn 1 sept. (adelsbrevet utfärdat 23 mars ). Bland dennes söner märkas presidenten Gustaf C. (se nedan 2), vilken 27 dec. upphöjdes i friherrlig värdighet men själv slöt sin ätt, och envoyén Ulric C. (se nedan 3) samt överstelöjtnanten Fredric C. (f. , d ), vilken ensam fortplantade släkten. De fastigheter, bröderna Gustaf och Ulric C. på sätt nedan omtalas förvärvade, eller Hällefors styckebruk, Smedstorps hammare, Biby med Värsta, Fjällskäfte och Fräkentorp jämte underlydande, alla i Södermanland, samt de båda husen med nuvarande adressnummer 1 och 3 vid Regeringsgatan, förvandlades, i överensstämmelse med tidigare överenskommelser mellan de båda bröderna, jämte deras efterlämnade lösegendom till ett familjefideikommiss. Stiftarnas avsikter fastslogos genom Ulric C:s testamente eller fideikommisstiftelsebrev av 1 mars jämte senare tilläg

•