Korsblommiga växter rädisa
•
Korsblommiga växter och deras egenskaper
Alla angiospermer (blommande växter) är uppdelade i monokotyledoner och dikotyledoner. Den första klassen innefattar sådana familjer som lilja, lök, spannmål, orkidéer, palm, Araceae, starr. Den andra innehåller också alla de andra, till exempel, Rosaceae, Magnolia klass, pumpa, valnöt, björk och så vidare. Växter som tillhör var och en av dessa klasser har i sin struktur av individuella funktioner.
Placera kål i klassificeringen av levande varelser
Alla företrädare för kål familjen följer situationen i klassificeringen av levande organismer:
- domän - eukaryoter;
- Kingdom - växter;
- Front - angiospermer (blomning);
- Klass - dikotyledoner;
- ordning - kålväxter;
- familj - korsblommiga (kål).
Även denna familj, i sin tur, uppdelad i klaner. Släktet namn, som han tillhör något slag, kan du ofta hitta namnet på den senare. Till exempel hör vitkål till släktet Brassica (samma därtill rankas och raps), senapsfält - släktet senap, etc
Huvuddragen i korsblommiga växter
Dessa växter kallas kål. Denna familj har totalt cirka tre tusen arter. Dessa inkluderar sådana växter som kärna, kålrot, senap, sallad, pepparrot
•
Korsblommiga växter
I den korsblommiga växtfamiljen, även kallad kålväxter, finns inga giftiga växter. Förutom de vilda arterna finner man många odlade grönsaker som blomkål, broccoli, vitkål, rädisa, kålrot och rucola. Nästan alla växter i familjen innehåller senapsoljor, vilket känns igen på smaken. Raps tillhör också denna familj vars frön används för utvinning av olja. På samma vis kan man utvinna olja från de vilda släktingarna penningört och lomme. Kännetecken för växter inom den korsblommiga familjen är att blommorna har fyra kronblad som sitter i kors och vanligtvis är vita eller gula. Flera av de vilda arterna gillar att växa där människan påverkat marken, t ex i städer och i odlingar. (läs mer)
Här nedan visas de korsblommiga växter som finns på Skogsskafferiet.
Bergbräsma
Lomme
Löktrav
Marviol
Penningört
Pepparrot
Sommargyllen
Strandkål
•
Rädisa
Rädisa (Raphanus sativus var. sativus) är enstaka ett- alternativt tvåårig krydda i familjen korsblommiga växter. Bladen sitter i ett rosett samt är flikigt ovala. Rädisans uppsvällda stamknöl[1] äts likt grönsak.
Ursprung
[redigera | redigera wikitext]Det existerar okänt plats rädisan ursprungligen kommer ifrån. Den äger länge odlats som kulturväxt i Kina och Japan.[2]Romarna kände mot växten nära vår tideräknings början. vid talet kom rädisan mot Nordeuropa, samt den äger odlats inom Sverige sedan talet.
Ursprungligen gjordes ingen skillnad mellan rädisa samt rättika; termen rädisa existerar belagt inom hovräkenskaperna inledande gången [3] Den blev emellertid ej vanlig vilket kulturväxt inom Sverige förrän på talet.[4]
Rädisa som grönsak
[redigera | redigera wikitext]Rädisan skördas genom för att man drar upp den ur jorden, precis vilket med morötter. Det existerar vanligtvis stamknölen som äts, men även blasten kunna användas såsom salladsblad, finhackad eller tillagad. Rädisor existerar ofta runda och klart röda utanpå och vita inuti samt äts vanligtvis råa. dem varierar inom utseende beroende på sort. Det finns avlånga, runda, helt röda, rödvita alternativt helt vita rädisor. Dessutom finns sorter där man äter fröbaljorn