Hur går kopiering av dna till
•
DNA-replikationssteg samt process
Förberedelse för replikering
Steg 1: Replikationsgaffelbildning
Innan DNA kan replikeras måste den dubbelsträngade molekylen "packas upp" i numeriskt värde enkelsträngar. DNA har fyra baser liksom kallas adenin (A) , tymin (T) , cytosin (C) samt guanin (G) som bildar par mellan de numeriskt värde strängarna. Adenin paras endast med tymin och cytosin binder endast med guanin. För för att avveckla DNA måste dessa interaktioner mellan baspar brytas. Detta utförs av en enzym liksom kallas DNA- helikas . DNA-helikas stoppar eller avstannar vätebindningen mellan baspar till att separera strängarna mot en Y-form som kallas replikationsgaffeln . Det på denna plats området kommer att existera mallen på grund av att replikeringen ska börja.
DNA existerar riktat inom båda strängarna, betecknat tillsammans en 5'- och 3'-ände. Denna notation anger vilken sidogrupp vilket är fäst vid DNA-ryggraden. 5' -änden har ett fosfatgrupp (P) fäst, medan 3'-änden äger en hydroxylgrupp (OH) fäst. Denna riktning är betydande för replikering eftersom den bara fortskrider i 5'- till 3'-riktningen. Replikationsgaffeln existerar dock dubbelriktad; en sträng är orienterad i riktningen 3' mot 5' (ledande sträng) medan den andra är orienterad 5' mot
•
DNA kan bara syntetiseras i riktning 5'→3'.
DNA-helikaset öppnar upp DNA-strängen likt ett blixtlås.
Single strand binding protein (SSBP) binder till ssDNA, stabiliserar detta.
Den s.k. primosomen (RNA-primas) syntetiserar RNA-primerar, på vilka DNA-polymeraset (DNA-polymeras III) kan börja syntetisera den nya DNA-strängen.
DNA-polymeras III syntetiserar DNA så långt möjligt.
DNA-polymeras III kan skilja ut kvävebaser, så att rätt kvävebas klistras in på rätt ställe.
- Ibland blir det förstås fel
På "leading strand" görs detta nästan "hur långt som helst".
På "lagging strand" kan det bara göras i små snuttar.
- Dessa snuttar kallas Okazaki-fragment efter sin upptäckare.
Ett enzym, som kallas DNA-polymeras I (eftersom det upptäcktes först) "kommer efter" och "städar":
- Klipper ut RNA-snuttarna, och ersätter dem med DNA.
Ett enzym, som kallas DNA-ligas kommer efter DNA-polymeras I och klistrar ihop Okazaki-fragmenten.
Vad händer om "fel" kvävebas klistras in i den nya DNA-strängen?
Cellen har en hel massa reparationssystem och -enzymer!
En nysyntetiserad DNA-sträng kan skiljas från en "gammal".
- Det finns reparationsenzymer som kan läsa av en nysyntetiserad DNA-st
•
Kopior av DNA
ankan01 skrev:
mag1 skrev:
Cellerna har 23 par kromosomer, totalt 46 st (frånsett könscellerna som endast har 23 kromosomer). Kromosomerna delar sig inte, utan i istället kopieras de i när cellen delar sig. Sker ingen kopiering, halveras antalet kromosomer, och till slut kan inte cellen dela sig.
Att det finns 23 kromosomer med vardera olika innehåll, kan nog förklaras med att det inte går att ha en enda enormt stor kromosom, det blir för bökigt att hålla ordning på när cellen lever och skall dela sig.
Jag tror att jag formulerade mig fel. Genom "delning" menar jag när DNA-molekylen rivs upp och kvävebaserna separeras från vardera sida. Lösa kvävebaser flyter runt inuti cellkärnan. Eftersom kvävebaserna bara kan kopplas till en annan specifik kvävebas bildas två exakta kopior av den ursprungliga DNA-molekylen. Vanlig celldelning.
Även om kvävebasernas basparning (A-T, C-G) bryts upp, så finns fosfodiesterbindningarna kvar inom varje sträng, så det blir inga fria kvävebaser som flyter omkring. Inte är det heller så att strängarna separeras helt från varandra, utan öppnas bara upp en del under replikationen, och binder sedan tillbaka till en komplementär sträng